If my heart was a house you'd be home.

En hemskt ångestfylld dag, som iaf slutade som jag hoppats. En del av ångesten är kvar, vad dum man är ibland. Vad gör jag, vad gör vi. Vem är du och vad vill du mig. Att en människa kan påverka en så mycket, göra så mycket inverkan i ens liv utan att knappt finnas där. Det är det värsta, du gör så mycket och påverkar så mycket men när det väl faller, då vet jag att du inte är där och fångar. Det får detta att kännas så värdelöst, nu vill jag bara dra täcket över huvudet och somna. Tyvärr vet jag att så kommer inte vara fallet, blir nog en lång natt och klockan sex imorgon ringer väckaren för uppstigning. En lång dag väntar imorgon, en dag som alla andra dagar. Godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0