När ingen annan ser.

Varje dag önskar jag att jag kunde sätta mig på ett plan härifrån, lämna allt. Samtidigt som jag önskar att jag bara kunde ta en promenad rakt in i dina armar. Jag vet ingenting längre. Ena stunden så väldans tomt och samtidigt lyckligt och andra sekunden är allt ett rent mörker och allt det vidriga kommer tillbaka och allt man vill göra är att aldrig lämna sängen. Ändå glad, jag är ändå glad fastän jag vill bryta ihop. Livet, livet va, för härligt ibland!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0