Letar efter nått att säga som kan ändra allt, nått mer än det jag redan sagt.
Jag är så trött, en lång natt. Jag har slut på ord, slut på ursäkter. Förlåt, det har alltid varit du. Men ibland gör man fel, du kan inte begära något. Idag lämnar jag högdalen, haft ett par fantastiskt fina dagar här med Sofie, Mattias och busungarna. Har varit lycklig i hjärtat mest varje dag, ett skratt från Leia och hela dagen har varit räddad. Och nu då, tystnaden kommer bli märkbar och saknaden stor. Men idag får jag i varje fall träffa min finaste Ida. Längtar så det gör ont. Nu hoppas vi bara på att det ska sluta regna så jag kan bege mig.
Kommentarer
Trackback
